Arbetsgivaravgift

Den som har betalat ut lön till anställda med A-skatt, de anställda som man gör skatteavdrag för, ska även betala det som kallas för arbetsgivaravgift som är en avgift består av flera delar. Allt som allt så rör det sig år 2015 om 31.42%, räknat på bruttolön, och det är en siffra som har varit densamma sedan 2012. Nu finns det dock skillnader i hur mycket man måste betala i arbetsgivaravgift. Man måste till exempel titta på när den anställde är född för att komma fram till rätt procentsats.

De olika delarna av arbetsgivaravgiften är:

• Ålderspensionsavgift
• Efterlevandepensionsavgift
• Sjukförsäkringsavgift
• Föräldraförsäkringsavgift
• Arbetsskadeavgift
• Arbetsmarknadsavgift
• Allmän löneavgift

Arbetsgivaravgiften blir aktuell då man betalar ut en lön som ligger på minst 1 000 kronor per år och då pengarna går till samma lönemottagare. För löntagare så är den här avgiften väldigt viktig för den kommer att vara grunden för saker som sjukpenning och pension. Det finns också företag som satsar lite mer på särskilda avtalsförsäkringar för sina anställda, men dessa ska inte förväxlas med arbetsgivaravgiften som är statlig och obligatorisk. För det mesta så är det här en avgift som löntagaren inte ens tänker på då den görs utöver lönen.

Hur fungerar det rent praktiskt?

När en arbetsgivare har en anställd som motsvarar kraven för arbetsgivaravgift så fungerar det som så att man ser på den lön som personen får för att kunna fastställa hur stor den här avgiften blir. Låt oss säga att en anställd tjänar 36 000 kronor i månaden. I det här fallet så ska arbetsgivaren betala lite mer än 30% av summan i form av arbetsgivaravgift. Det betyder att det rör sig om ett belopp på omkring 12000 kronor som ska betalas in till staten.

Är det bra att sänka eller att höja arbetsgivaravgiften?

Det diskuteras en hel del omkring det där med arbetsgivaravgift och huruvida den borde höjas eller sänkas. Ibland så kommer det politiska förslag där man vill höja eller sänka avgiften för en viss grupp till exempel unga för att på så vis påverka arbetsmarknaden. Den här avgiften kan helt enkelt vara ett instrument där man kan påverka företagens förmåga att anställa genom att göra det detta billigare. Under 2014 så bestämde man sig dock för att istället höja den här avgiften för unga och det berodde på att man ansåg att sänkningen inte gav så stor skillnad och att man inte fick högre sysselsättning till följd av den. Beroende på regering och den ekonomiska politik som förs så kan det alltså vara så att vissa grupper får en högre eller lägre arbetsgivaravgift.

Det som talar emot att en sänkt arbetsgivaravgift skulle leda till mer sysselsättning är att företag istället kan använda besparingen till att ta ut högre vinst eller att de som redan är anställda får högre löner. När avgiften höjs så ser man inte det motsatta, nämligen att löner skulle sänkas, eftersom det är rätt ovanligt i Sverige att företag sänker löner. Det man måste komma ihåg är att en sänkt arbetsgivaravgift kanske inte räcker för nyanställning då företagets omsättning inte nödvändigtvis har utrymme för ytterligare en lön.